"den starka jag-upplevelse vi människor har måste rimligen stå för något mer än att bara vara ett medvetande"
"Var kom han(Gud) ifrån? Ingen vet. Tron svarar att han alltid funnits. Lika knepigt svar som att universum uppstod ur intet. Någonstans började allt - men vad fanns innan? Frågor vi kan bli tokiga av oavsett om vi tror på Gud eller ej."
"Det finns gånger då jag oxå frågat mig om Gud är god. Det är en berättigad fråga. För vad är godhet? På kort sikt och på lång sikt? Och jag har väl tvingats konstatera att sett ur min synvinkel är Gud inte alltid god. Men frågan är ju om det betyder att Gud inte är god eller om det är fel på min synvinkel?
Gud säger att han är allvetande. Men betyder det att Gud har ett tidsperspektiv? Kanske inte... Gång på gång visar det sig att Gud är alltid och överallt i ett ständigt nu. Tiden hör denna världen till. Evigheten har ingen tid. Där sker allting i ett enda nu. Det finns inget före och inget sedan. Därför lever Gud likaväl i forntiden som nu och som i framtiden. Han ser allt samtidigt. Han vet när det sker, inte innan. För innan finns inte.
"Tron är varje medmänniskas allra mest innerliga relation"
"Jag skäms inte ett dugg över att vara katolik. Inte heller att tvivlet och sökandet är en del av denna tro. Jag gillar moraliska rättesnören.
Jag förstår inte riktigt människor som säger sig "tro på något" men inte Gud. För mig är allt detta något just Gud. Jag tror inte heller alls på att man kan plocka det man vill ha av religionen och sedan snickra sig en progressiv, välanpassad individuell Gud som aldrig ställer några krav utan alltid bara lallar med vad man än gör, hur man än lever, och hur man än behandlar sig själv och sina medmänniskor. "
Nu ska jag beklä ett gjutet bord med krossat porslin. (Bokstavligt talat, dvs ingen knasig metafor, även om det säkert går att tolka på hur många djupa sätt som helst.) /lisa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar