Jag tror på Sanningen. På en Sanning. Att det finns en fast punkt i tillvaron som är fullständigt fast och orubblig, från alla håll och kanter. Att det finns något definitivt, som gäller för alla, oavsett hur medveten man är om det eller inte. Men att det har med definitioner och förhållningssätt att göra. Hur allt hänger ihop och är funtat från grunden. Vidare tänker jag att man kan hitta denna Sanning från många olika håll, närma sig den på sitt eget sätt. Ibland, eller vissa, är bara och nosar och ibland går man till en större klarhet. Men att insikten alltid känns sådär enkel, skön och självklar när man väl finner en bit av den. Sen kan säkerligen olika människor leva med olika förklaringar och slutsatser, men jag tror att man i grund och botten kan vara samma mål man blickar mot. Just för att det handlar om och utgår ifrån det mest grundläggande i vår mänskliga natur. När jag igår såg detta filmklipp blev jag glad.
"Att gå till naturen är inte eskapism, för vägen från människa till människa går minst lika mycket genom naturen som genom staden. Det är överdrivet tal om social gemenskap, det är i ganska stor utsträckning bysnack, en filosofi för kaféer".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar